Jag ser inte särskilt bra på långt håll, fast jag ser ändå på långt håll.
När saker och folk kommer nära fokuserar jag ut och tittar än en gång långt bort.
Det är inte bara så att jag gör det med vilje, jag gör det för att det är skönt.
Titta på himlen, vad ser du? Inget egentligen, men det ligger långt bort - jag fokuserar ut och känner att det är skönt.
Det kvittar på vilken del av himlen man tittar på, jag finner att jag var som helst kan fokusera ut och än en gång fokusera på något som säkert ligger flera kilometer bor.
Horisonten är inte en linje. Horisonten finns inte, för titta mot himlen, man kan alltid se ännu längre bort än man redan ser.
Please Rate This Submission:
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- Recent
Comments - Add a
Comment - Send
Feedback Send private anonymous feedback to the author (click here to post a public comment instead).
There are no recent comments - Click here to add a comment to this poem